|
De första åren ägnar vi mesta tiden åt att underhålla det som redan växer.
Vi planterar våra första fruktträd. Astrakan och Aroma
Utmed grusgången (till höger från gatan sett) gräver vi en lång rabatt som vi fyller med jord och kompost. Vi sätter lökar. Påsklijor
och pingstliljor.
Vi fixar två rabatter på berget framför gäststugan genom att lägga torvblock i två ringar och däremellan jord och kompost. I huvudsak
planterar vi några sorters nävor och timjan. Vi sätter också ner några krokuslökar.
Jag snickrar ihop några blomlådor som får stå placerade på uteplatsen.
Nu äntligen får vi tid att påbörja vår efterlängtade köksträdgård.
Det första vi börjar med är att från stuprören koppla på dräneringsrör som får ligga under odlingsbäddarna.
På övre planet skapar vi fem odlingsbäddar. I mitten en kvadratisk med jordgubbar och runtomkring fyra i triangelform med vanliga
grönsaker. Mellan bäddarna lägger vi stenplattor. På nedre plan anlägger vi ett potatisland.
I 60-årspresent fick jag ett presentkort på plantagen av mina arbetskamrater . För presentkortet köpte vi hallon,
svarta- och röda vinbär, krusbär och rabarber. Det fanns rester av två tidigare svarta vinbärsbuskar som vi gallrade och gödde.
Jag byggde en trappa av stenplattor till nedre planet.
Jag la ut plattor på nedre planet och inköpte en liten sittgrupp. Margaretha målade upp en gammal bänk från tidigare ägare.
I mitten på nedre planet la vi upp stenar i en pyramid som utsmyckning.
Jag bygger ett enklare staket runt köksträdgården med en grind på framsidan och en på baksidan.
Jag bygger också ett torn vid ingången för att underlätta för klätterväxter att breda ur sig på höjden.
Vi köper plommonträd och planterar det som ett spaljeträd i köksträdgården
Rådjuren har inga svårigheter att krypa eller hoppa över stängslet så jag förstärker det med hönsnät.
Vårt Astrakanträd har dött så vi köper ett nytt äppelträd. Den här gången får det bli Åkerö.
Rådjuren hoppar fortfarande över stängslet så jag förstärker det med ytterligare ett lager hönsnät
Vi sprayar bärbuskarna med såpvatten för att förhindra att de ska bli angripna av ohyra.
Jag bygger en kompost i tre fack
Vi köper ett nytt Astrakanträd.
Vi sätter potatis i hinkar. Runt om hinkarna spikar jag ihop en ram.
Jag bygger en varmbänk. Underst lägger jag ut en täckduk. Ovanpå jord, kompost, gräsklipp och planteringsjord.
Vi lägger ut ett tunt nät av nylon över jordgubbarna och bärbuskarna för att fåglarna inte ska äta upp våra
läckerheter
Bärbuskarna har vuxit till sig och vi får gott om bär till sylt m.m.
Sedan starten av vår köksträdgård har vi prövat på att odla många olika sorters frukter, bär och grönsaker med mycket varierande resultat. Många av problemen
har vi sjäva orsakat genom att inte finnas på plats för vattning, gödning och gallring under viktiga perioder. Andra problem har varit att rådjur, fåglar och larver
varit förtjusta i det vi odlat. Dessutom har potatisblasten blivit angripen av mögel. Nu år 2008 vet vi vad som gäller och vi har garderat oss med stängsel, nät
och såpvatten så nu är det upp till oss själva att finnas på plats för skötsel av vår köksträdgård. Dessutom vet vi vad som växer bra och vad som inte växer lika bra.
Under julen sa vårt barnbarn Johannes 3 1/2 år att han skulle till landet i sommar och hjälpa farmor vattna blommor och tillsammans med hennne plocka jordgubbar
och hallon. En längtan som han delar med oss. Vi ser fram emot en bra säsong 2009 med mycket frukt, grönsaker och "hallon och jordgubbar" som de verkliga delikatesserna.
2008-12-30
|
UTSÖKT GOD SMAK MEN MAGER SKÖRD
Vi planterade äppelträdet år 2000. Vi har hittills som max bara fått ett 30-tal äpplen som blivit fullmogna. Blomningen har varit rik några år och det
har utvecklats många kart men efter hand har de trillat av, blivit maskätna eller uppätna av fåglar. De som blivit mogna har varit utsökt goda att äta.
2009 Vi fick
njuta av smaken från c:a ett 50-tal välmogna äpplen. Det räckte bl.a. till några äppelpajer. Serverade med vaniljvisp var
det en delikatess för hela storfamiljen.
2011 Den kalla vintern lockade fram rådjuren som gnagde av en del bark från stammen. Vi fick inte lika många äpplen som året innan men vi tror
att trädet kommer att överleva angreppet.
NYPLANTERAT
Vi planterade ett Astrakanträd 2000 och satte på ett skydd runt stammen för att förhindra rådjursangrepp. Tyvärr blev det för tätt och
stammen ruttnade. Vi planterade ett nytt träd 2008. Vi har bara fått möjlighet att smaka på ett fåtal äpplen, men de har smakat gott.
2009 Inga äpplen
2010 Några enstaka äpplen
2011 Vi glömde att sätta nät runt trädet på hösten 2010. Det upptäckte rådjuren och åt av barken från stam och de nedersta grenarna.
Trädet grönskade för fullt men inga blommor slog ut. Kanske...kanske det trots allt överlever.
NATURTOMT
Även om det finns gott om blåbärsris på vår naturtomt brukar det inte bli fler blåbär än vi kan stoppa i munnen.
2009 Det var ett bra blåbärsår och vi fick smaska på flera pajer med vaniljvisp.
BRA SKÖRD AV BLOMSTERBÖNOR
Vi har planterat blomsterbönor som blomprydnad. Färska baljor har vi använt i matlagningen. Det är gott att steka dem (större delar vi på längden)
tillsammans med lök och bacon. Resterande bönor har vi sparat till nästa års sådd. I år (2008) prövade vi med vaxbönor, men misslckades.
2010 Vi prövade att sätta klätterbönor "Borlotto lingua" med bättre resultat än vaxbönor men ändå ingen större skörd. De var goda och dekorativa och
lockande till fortsatt skörd.
2011 Tyvärr satte vi både blomsterbönor och klätterbönor lite sent på våren och sedan var det en varm och torr sommar så bönorna mognade sent.
Till nästa år är det bäst att förså bönorna i varmbädden eller växthuset.
GOTT OCH BRA SKÖRD
Vi har köpt citronmeliss på rot till matlagning och har efteråt planterat ut roten i köksträdgården med gott resultat
BRA SKÖRDAR
Dill är lätt och tacksamt att odla. Första åren åt rådjuren upp en del av dillen men därefter har vi haft bra skördar i alla år
HAR ENDAST GETT NÅGRA SMÅ OCH FÅ
Gurkorna har inte hunnit mogna innan det blivit höst. Vi har inga planer på att göra nya försök
RIKLIGT MED HALLON
Vi har varje år fått bra skördar trots att en del nya skott blivit angripna av ohyra och en del skott blivit uppätna av rådjur. Vi har planterat
både röda och gula hallon. De gula är i regel något större medan de röda är en aning sötare. Det är gott att plocka och stoppa dem i munnen. De finaste
fryser vi till efterrätter under vinterhalvåret. De flesta äter vi upp till mjölk eller glass. De något sämre gör vi till hallonsylt. Är mycket gott att äta
till gröten och pannkakorna.
2009 Det var ett bra hallonår med lång skördeperiod. De sista bären plockade vi i september
2011 Från och med detta år började vi mäta mängden plockade bär. Skörden blev c:a 17 liter under perioden 21 juli - 18 aug.
JÄTTEGOTT MED JORDGUBBAR
Några år har vi fått mycket jordgubbar. En del säsonger har rådjuren varit framme och njutit av jordgubbarna som förra sommaren (2007).
En dag då vi räknade med att plocka en större mängd jordgubbar, upptäckte vi att jordgubbslandet var länsat på både bär och blad. Vi blev
jättebesvikna. Nästa år då de nya plantorna har växt till sig får vi hoppas på en riklig skörd. Numera lägger vi ett nät över plantorna för att
inte fåglarna ska äta upp en del av jordgubbarna. Det är gott att få äta färska jordgubbar med mjölk, vispgrädde eller glass. I bästa fall är de
första jordgubbarna mogna till vårt barnbarns Johannes födelsedag i slutet av juni. Han älskar att få äta jordgubbar och hallon.
2009 Vi plockade mycket jordgubbar under tre veckor.
2011 Från och med detta år började vi mäta mängden plockade bär. Skörden blev c:a 15 liter under perioden 11 juli - 26 juli
BUSKEN HAR VÄXT TILL SIG OCH BÖRJAT GE EN DEL BÄR
Det har tagit några år innan vi fått njuta av krusbären. Första året blev busken angripen av krusbärslarven. Det har vi lyckats förhindra
genom att bespruta den med såpvatten. Ett annat år blev alla bären en natt uppätna av fåglar. Förra året lämnade vi skålarna med de färdigplockade
krusbären ute i solen. Det fick till följd att hälften av bären jäste så vi fick slänga dem. Resten räckte till några portioner kräm.
2011 Vi plockade 1 1/2 liter den 6 aug.
RIKLIG SKÖRD 2008
Vi har odlat mangold i några år, men det är först i år (2008) som vi har kunnat plocka bladen från början av juli till
sena hösten. I den nya varmkomposten för året växt den extra bra.
MAGRA SKÖRDAR
Vi har prövat att att odla morötter några år med mindre lyckat resultat. De vi har fått har blivit små och smala.
TACKSAMT ATT ODLA
Vi har lyckats bra med persiljan i alla år. En del brukar återkomma till följande säsong.
2011 Vi kunde skörda ända fram till jul.
HANN INTE MOGNA
Andra namn är Gyllenbär, Guldbär och incabär. År 2010 gjorde vi vårt första försök att så Physalis.Tyvärr försådde vi lite för sent. Dessutom var det mycket långsam växning i början.
Till slut växte det tunna skalet fram men bären hann inte mogna. Troligen blir det inget mer försök
LÅNGSAM VÄXNING
Vi planterade ett plommonträd 2005 men det har svårt att växa till sig. Har ännu inte givit någon skörd.
2010 Tyvärr dog trädet och vi har inga planer att plantera något nytt.
SVÅRT ATT FÅ POTATISEN ATT VÄXA TILL I STORLEK
Vi har satt potatis i några år utan att det blivit någon succe. Strax efter blomningen har blasten blivit angripen av svamp???.
Först har blasten blivit brun och sedan ruttnat. Visserligen har vi fått några få potatisar men de har blivit angripna av ohyra (mask??).
År 2008 satte vi några potatisar i hinkar med något bättre resultat. Tyvärr var andelen av små potatisar lite för stor.
TRE FÖRSÖK
Vid alla tre försöken (på olika platser) har rötterna ruttnat efter 1-2 år så nu har vi gett upp hoppet att få äta rabarber till midsommar.
MAGERT RESULTAT
Vi har bara fått smaka på ett fåtal rädisor som varit goda
2011 Vi fick bara en rädisa men den var desto större och smakade mycket gott. Se underAktuellt (september)
EFTER TRE ÅR HAR BUSKEN VUXIT TILL SIG OCH GETT EN DEL BÄR
Vi planterade en buske 2005. Året därpå blev busken angripen av krusbärslarver som åt upp bladen och hämmade tillväxten.
Sedan dess har vi med gott resultat sprayat busken regelbundet med såpvatten. 2007 och 2008 har vi fått några burkar gele av röda och svarta vinbär.
2011 27 juli plockade vi 2 l som räckte till gele och saft
MISSLYCKAT FÖRSÖK
Vi har bara gjort ett försök och det misslyckades.Troligen blir det inget nytt försök.
TACKSAMT ATT ODLA
Vi har genom åren satt olika sorters sallad med gott resultat. Det har varit utmärkt tillskott i olika grönsallader. År 2008 kunde
vi skörda hela sommaren och en bit in på hösten.
2011 Första gången vi misslyckades. Salladen kom aldrig igång efter sådden
NATURTOMT
Runt vår naturtomt finns det skogshallon. Det är gott att plocka och stoppa i munnen. Ibland kan det räcka även till glassen.
Tyvärr ha de minskat med åren
NATURTOMT
Runt vår naturtomt finns det smultron som barnbarnen kan plocka och stoppa i munnen. Ibland blir det så många att vi kan
blanda dem med skogshallon och blåbär som vi sedan äter med mjölk och socker. Smaskens.
VI HAR PLANTERAT EN BUSKE OCH TVÅ ÄR SJÄLVSÅDDA.
Vi planterade en buske 2005 och två gamla förtorkade klippte vi ner och gödde med en god skörd som resultat 2008. För att inte
fåglarna ska äta upp våra bär har vi lagt nät över alla våra bärbuskar. På bären (tillsammans med rödavinbär) har vi gjort gele och saft.
Bra skörd på alla 3 buskarna 2009
2009 Bra skörd på alla tre buskarna
2011 30 juli plockade vi 2 l som blev till gele och saft
MAGER SKÖRD.
År 2010 prövade vi på att så svartrot. Tyvärr stod de för skuggigt och de få vi fick var mycket små. Vi smakade på dem och fick en känsla av
att knapra på morötter. Senare har vi fått veta att man inte ska äta dem okokta. Att äta råa svartötter kan ge magsmärtor. Vi tycker det kan vara värt
med ett nytt försök på annan plats nästa år.
BRA SKÖRDAR MEN SEN MOGNAD
Vi brukar förså tomater i mars månad för att sedan plantera ut dem i juni. I år (2008) lyckades vi få ganska många körsbärstomater att
mogna nder sensommaren. Annars brukar de flesta tomater mogna först efter c:a 2-3 veckor inomhus. Tomaterna äter vi till middagsmaten eller skär ner dem i olika
grönsallader. Något år har vi gjort "krossade tomater" som vi sedan har fryst in. En del gröna tomater har vi syltat och andra har vi gjort till tomatchutney.
I år 2008 planterade vi en mörkröd tomatsort "Black Russian". Tyvärr fick tomaterna sprickor och ruttnade innan de mognat. Några fick vi i alla fall smaka på
och de smakade mycket gott. Vi kommer troligen att pröva på att odla dem igen till sommaren.
2009 Vi fick något färre tomater utom "Black Russian" som var något fler.
De är utsökt goda och söta till smaken, men tyvärr mognar de lite sent på säsongen. En mycket tacksam sort är körsbärstomaterna "sweet million" som är söta och goda till
smaken.
2010 Det var första året som alla blev röda även om de sista mognade inomhus.
2011 Det var återigen ett bra år även om alla inte hann mogna. Inte ens inomhus.
NATURTOMT
Regniga och fuktga höstar kan vi hitta några svampar på egen tomt. Julen 2006 hittade vi en halv liter. Det är gott att smörsteka svampen och äta
dem som pålägg pålägg på mackor
2011 Ett bra år både i skogen och på tomten
|
LÅNGSAMT VÄXANDE
Vi planterade trädet 2006 men det har ännu inte burit frukt. I år 2009 fick vi smaka våra första 3 äpplen. Mycket goda.
2010 Även detta fruktträd hade vi missad att sätta nät runt. Rådjuren gnagde av en del av stammen och nedre grenverket.
2011 Vi sågade ner trädet strax under dee skadade delen och lämnade bara stammen kvar. Nya grenar växte ut men kommer trädet
att bära frukt i framtiden. Spännande att se.
|
MINDRE LYCKAT FÖRSÖK
Vi har vid två tillfällen sått ärtor utan att få avnjuta smaken av färska ärtor. Vi tycks ha problem med att få
dem att ta sig i början av säsongen. Troligen har det varit för torrt eller kallt direkt efter sådden.
Men vi gör nya försök.
2009 Detta år fick vi i alla fall smaka på färska och goda ärtor även om det inte var av större mängder. Vi tycks ha problem med att få
dem att ta sig i början av säsongen
2011 Nu tycks vi ha kommit på när, var och hur vi ska så för att få en bra skörd.
|
Under våren 2007 byggde jag en kompostlåda med tre fack. Mittenfacket gjorde jag något större för att i den lägga lite grövre trädgårdsavfall.
I det ena ytterfacket lägger jag nytt finare avfall under säsongen, medan jag låter det andra vara vilande. Från det vilande facket
tar jag kompost efter behov. Jag brukar sila komposten innan jag strör ut den på landen. När det är tomt flyttar jag varvvis över avfall från
de båda övriga facken. Jag varvar mellan finare avfall, grövre avfall, förbättringsmedel i form av hönsgödsel och bevattning.
|
Under våren (2008) har jag byggt en varmbädd. Gjorde en träram av gammalt virke och som tak la jag på ett gammalt fönster med ram. I botten
bredde jag ut en marktäckningsduk och ovanpå följande lager på vardera c:a 10 cm av matjord, gräsklipp, kompost/kogödsel och planteringsjord. Jag
har sedan frösått morötter, mangold och sallad med hitills mycket gott resultat. Det grodde på c:a 4 dagar.
|
RETUR FÖRSTASIDAN KLICKA PÅ BLDEN |
räknare
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |