NIPFJÄLLET 2016

Vi sov länge på söndagsmorgonen och tog det lungt på förmiddagen. Vi tog en tur till aktivitetscentrum för att orientera oss och se vilka aktiviteter som var intressanta för oss. Vi behövde också komplettera matförrådet.

På eftermiddagen bestämde vi oss för att ta en tur till Nipfjället. Vägen dit är Sveriges högst belägna bilväg och man kommer direkt in i fjällvärlden på c:a 1000 meters höjd, Vädret kändes lite osäkert med mörka moln och åska som såg hotade i horisonten.

1. Markus klättrar upp på en sten för att bättre kolla upp fjällvärlden. En skylt visar på olika välprparerade spår som man kan välja.

2. Lite småtjafs innan pojkarna sätter fart för att komma först till Lillnipens topp på 1100 meters höjd. Den är den lättaste av Nipfjällets toppar att bestiga. Farfar försökte hänga med i tempot men fick ge sig och tog det sedan lite lugnare på den välpreparedae stigen med uppbyggda trappsteg där det var som brantast.

3. I horisonten kunde vi se åskmoln som tornade upp sig. Såg ut att kunna regna över stugbyn där vi bodde.

4. Från toppen hade vi fin utsikt över hela naturreservatet och fjällmassivet Städjan - Nipfjället med topparna Städjan 1131 m.ö.h, Molnet 1191 m.ö.h. och Fjätervålen 1002 m.ö.h.

5. Toppen Lillnipen var mycket stenig ock vi fick vara försiktiga när vi steg på stenarna. Johannes höjde Lillnipens topp med hjälp av några stenar.

6. Vi kände att vi behövde vila och få i oss lite näring och tog fram vår matsäck, bestående av dricka och tre sorters kex

7. Markus tyckte det var kul att vandra i fjällen och pekade mot Molnets topp på 1191 meters höjd. Dit vill jag gå. Tyvärr lyckades han inte få med sig de övriga. Det var långt att gå dit och mycket stenigt. Dessutom började det bli kväll.

8. På bilden syns Molnet längst bort till höger.

9. David tar igen sig på Lillnipens topp och tänker ut vad han ska göra härnäst.

10. Vi hade trots allt tur med vädret. Vi fick bara några få regndroppar på oss. Maria lyckades fånga en fågel med sin kamera när solen tittade fram mellan molnen. 11. Det var betydligt lätttare att ta sig nedför fjället än upp. Pojkarna satte full fart och var snabbt nere.

12. Det var även fart på farfar men han kom ändå på efterkälken.

STÄDJAN 2016

Med spänt förväntan åkte vi till Städjan för att bestiga de branta två topparna. Den norra och högsta är på 1131 meter hög. 1. David vill gärna ta täten och visa hur vi ska gå. Efter 800 meter kommer vi till en skylt med texten sommarled till höger och vinterled till vänster. David väljer snabbt den högra leden och vi andra har bara att följa honom. Efter att gått en bit möter vi ett par som säger "Ni valde rätt väg, den andra är mycket brantare".

2. När vi kommit upp till trädgränsen och pojkarna ser topparna får de ny energi och sätter full fart

3. Efter ett tag har vi spritt ut oss. Johannes, Markus och Maria, sedan kommer David och Andreas. Farfar som är i bra kondition offrar sig och går sist för att kunna fotografera de övriga.

4. När vi samlat ihop oss alla tar vi en stunds vila för att släcka törsten och få något att tugga på

5. Energitillskottet gör att Johannes och Markus får spring i benen och sätter full fart mot topparna

6. David tycks i stället ha fått paltkoma (dåsighet) och vill bli buren av pappa

7. Markus, Johannes och Maria valde en brant och besvärlig väg upp till första toppen. På vägen upp båste det kraftigt och markus tyckte det var obehagligt. Skönt att efteråt få ta igen sig på första toppen. Johannes och Andreas fortsatte till högsta toppen.

8. Första biten på nedfärden gick pojkarna och pappa tillsammans

9. Farfar gick sist och det var läskande med saft emellanåt. På nervägen valde pojkarna att gå vinterleden som var brantare. För farfar blev det för brant så han ramlade och fick ont i knäet. Dock inte värre än att han kunde ta sig nerför fjällbranten även om det tog lite längre tid.

10. Sista biten var det plankor utlagda som var bra att gå på då vårfloden stod som högst. Efter en torr sommar var det ganska torrt i markerna men ändå kul att balansera på plankorna.

11-12. Fredagen, sista dagen i Idre fjäll tog Andreas och Maria en egen tur till Städjan medan farfar och pojkarna roade sig i aktivitetscentrum

NJUPESKÄR 2016

Ett av de mest intressanta målen för vår resa var fallen i Njupeskär. Vi bestämde oss för att åka på eftermiddagen för att slippa trängsel på vandringsleden upp till fallen. Vi förundrades över den täta trafiken i det som vi tyckte var mer eller mindre ödemark. Strax efter att vi svängt av vid Mörkret såg vi bilar parkerade utmed vägen. Det kunde väl inte vara svampplockare och bärplockare som var ute i naturen för att fylla på förråden. Vi får se några som energiskt viftar med händerna. Jag vevar ner rutan och får veta att det är fullt på parkeringen och utmed vägen så det är bäst att vi vänder medan vi kan. Att parkera bilen för att gå flera kilometer utmed grusvägen kändes int som ett lockande alternativ. Vi bestämde oss för att återvända dagen efter.

Nästa dag när vi kom till Njupeskär fanns det gott om platser lediga på parkeringsplatsen. Bara att välja. Markus och jag gick in i naturrummet för en snabb titt innan vandringen upp till fallen påbörjades. Vi fick då veta att man haft tidernas besöksrekord dagen innan.De som deltog i O-ringens tävlingar i Sälen hade fridag och tog då chansen att besöka Njupeskärsfallen. 1. Vi försökte samla ihop oss framför portalen. Inte helt lätt. Många olika viljor. Till slut kom vi iväg

2. Leden upp till fallet var mycket välplanerad med spångar över våtmarker och trappor där det var som brantast. Vi hann inte gå långt förrän pojkarna stannade till. Ett träd som fallit omkull lockade till balansgång.Jättekul!

3. Efter att vi gått på plan mark över myrar kom vi till "Trollskogen" som var full med gamla träd, en del hade fallit omkull och var betäckta med mossa. Fjällbäcken "Stora Njupån" från Fulufjället porlade genom trollskogens ravin och vidare genom småsjöar och myrar tills vattnet nådde "Fulan" 4. Njupeskärsfallet är Sveriges högsta och är 93 meter högt med ett fritt fall på 70 meter

5. Det finns ett rikt fågelliv runt Njupeskär med ovanliga fåglar som ringtrasten, fjällvråken och tornfalken

6. En trappa med 77 trappsteg leder ned till fallet. En lätt siffra för vår sjuåring Markus att komma ihåg.

7. OK! Det var visst en bit kvar.

8. Johannes hade bråttom fram till fallet. Tyvärr hade han inte sett varninngen att det var risk för ras så pappa Andreas fick ropa honom tillbaka. Men det fanns mycket annat att utforska bland stenar, klippor och vattenströmmar

9. Johhanes tycker det är trevligare att fotografera andra än att själv bli fotograferad

10. Klockan började närma sig halv nio och det var hög tid att planera återtåget. Vi hade olika önskemål och farfar bestämde sig för att ta närmaste vägen hem. Markus ville absolut upp på Fulufjället för att gå över fjällbäcken ovanför fallet. Markus fick som han ville

11. Vattnet från rösjöarna rinner genom fjällbäcken mot fritt fall vid Njupeskär

12. Vägen utmed fjällkanten var stenig men det var bäst att hålla högt tempo så alla var tillbaka på parkeringsplatsen innan det blev mörkt. Farfar som hade åkt i förväg bjöd på varm choklad och pannkakor med sylt och vispgrädde när fjällvandrarna återvände vid halv tolvtiden.

AKTIVITETSCENTER 2016

Det fanns gott om aktiviteter att välja mellan i och omkring fjällbyn. Vi prioriterade egna fjällvandringar, men när vi fick tid över besökte vi aktivitetscentrat.

1-2. Den lediga bowlinghallen såg inbjudande ut. Alla ville pröva på. Då kloten var tunga och svåra att styra så var det si och så med uthålligheten. Farfar var inte uppmärksam tillräckligt så han förlorade en del poäng på grund av övertramp. Vi blev nöjda även om vi önskat oss lite mera poäng.

3-4. I hoppborgen fick pojkarna rasa av sig genom att springa, hoppa och klättra. De ordnade en egen hinderbana som de sedan tävlade i för att se vem som var snabbast.

5-6. Spelhallen var mycket populär och vi gjorde många besök i den. Med förtjusning kunde pojkarna ratta bilar och motorcyklar, pröva snabbhet och styrka i olika automater, samt fiska upp vinster med en griparm. Det blev många vinster och det hände till och med att man kunde få dubbla vinster i ett lyft. 7-9. Inomhusbadet var mycket populärt med uppvärmt vatten i bassängerna. Det blev många hopp ner i bassängerna med plask. I rutschkanan var det full fart och det gick bra att koppla av i valfiskens mun och i grottan.

10-12.Minigolfen med 18 hål blev för mycket för några då bollarna inte gick raka vägen ner i hålen. Tyvärr hade vi inte tid att träna oss så vi kunde förbättra oss.

BOENDE 2016

Vi bodde i en trevlig och rymlig lägenhet med ett stort allrum och tre sovrum. Utrustningen i köksdelen hade allt vi behövde och toalett- och duschrummet med bastu var fräscht. Enda besvikelsen vi upplevde var att vi inte kunde hitta någon TV. Då det var helg fick vi vänta till måndagsmorgonen innan vi fick en installerad. 1. I fjällbyns centrum fanns allt vi önskade oss i form av affärer, restauranger och aktiviteter.

2. Allrummet var stort och rymligt

3. Köksdelen var välutrustad och lätt att jobba i. 4. Ett av sovrummet vår dubbelrum där det fanns plats för Andreas och Maria och ibland för tre pojkar också. Jag fick ett eget rum med en våningssäng så Margaretha hade också fått plats om hon varit med

5. Badrummet var fräscht och rymligt med toalett, dusch och bastu.Tyvärr hann vi inte med att testa bastun. 6. I allrummet var det fullt med aktiviteter. Populärt för pojkarna var dataspel och filmer (Batman m.fl.) och ibland något sällskapsspel. Pappa och mamma redigerade bilder som de tagit 7. Markus tyckte det var häftigt att klättra på pelaren som fanns mitt i allrummet 8. Maria och pojkarna hade haft en lyckad stund i spelhallen. Maria var mest intresserad av den automat där man kunde vinna mjukisdjur och här ser vi hennes och pojkarnas vinster. 9. För att fira lyckan hade vi köpt med oss lite goda kakor till fikat. 10.Matbordet fick bli ett allbord där olika aktiviteter pågick samtidigt. Här undersöker pojkarna övriga vinster samtidigt som de fikar. Ryggen är farfars som troligen förbereder dagens middag, ugnsstekt kyckling eller pannbiff. 11.Ibland var det ingen som kände för att laga mat och då fick det bli pizzor från Askes Pizzeria. 12.Vill du få mer information om lägenhet nr 800D är du välkommen in. Klicka på bilden nedan.

TOPPENUPPLEVELSER 2016

Under vecka 30, 2016 hade vi fått uppleva några underbara dagar i fjällnatur. Det omväxlande vädret med solsken och molnighet med en del regnaskurar var utmärkt att vandra i. Vår lägenhet med allrum och tre sovrum var en skön plats att vila upp sig i efter dagens aktiviteter.

1. Markus sitter på Lillnipens topp och pekar symboliskt ut höjdpunkterna under veckan. Kanske det är Städjans topp som fingret pekar på.

2. Renen är ett teckan på att vi befunnit oss i Sveriges sydligaste sameby. Redan på uppvägen till Idre mötte vi de första renarna som gick utmed vägkanten. Vi stannade til för att fotografera dem. En av dem skrämde Maria, närden kom springande emot henne. Med några snabba steg backade Maria mot bilen och kunde sedan fotografera den.

3. Här lämnar pojkarna och pappa fjällvärlden bakom sig och känner sig nöjda med allt spännande de fått uppleva under några dagars vandringar. 4. Johannes älskar att bada i alla väder. Trots regn och åska som dundrade i bakgrunden ville han inte missa chansen att ta sig ett dopp i Siljan vid ett strandbad i Vikarbyn.

5. Markus och farfar är inte lika förtjusta i vatten så de fäller upp paraplyet för att inte bli blöta.

6. På hemvägen möttes vi av både regn och solsken. I brytningspunkten mellan motsatserna kan vi se en färgglad regnbåge som får vara en symbol för våra skiftande och färgstarka upplevelser i fjällvärlden.